Följ med på en ovanlig och fascinerande resa in i hjärtat av växternas värld!

Visst du att en växt är utrustad med 15 mer sinnen än människan?

kvinna luktar på rosor
Växter besitter 15 mer sinnen än människan

Att växterna besitter samma sinnen som oss, såsom lukt, smak, syn och hörsel och dessutom ett dussin till är det inte alla som vet. Det kan vara en tanke som känns aningen främmande, vaddå, kan en växt höra? Se? Var sitter ögonen då?? Anette, nu svamlar du, kanske du tänker.

Växtens sinnen

Först och främst är det viktigt att veta att sinnena hos en växt inte är knuta till dess organ. Det betyder att växterna kan hålla sig upprätta utan skelett, ta beslut utan hjärna, andas utan lungor och livnära sig utan mun eller mage.

Växterna har som evolutionsteori valt att bestå av avskiljbara delar. Vi människor kallas oss för ” individer”, ett ord som kommer från latin och betyder ”Odelbar” eller ”Består av”.

Om vi blir av med halva vår kropp kommer inte vi överleva men om en växt skärs av på mitten så kan den leva vidare oberoende av varandra för den är ingen individ.

Faktum är att en del växter kan bli förstörda (nerklippta, nerstampade, uppätna eller uppryckta) upp till 95 % men växter tillbaka ändå. Deras sinnen är utplacerade över hela dess kropp. Det är smart och måste medge att det väcker en hel del beundran hos mig!

För att förklara hur jag menar att växterna inte är en individ utan mer ett samhälle, en koloni, tänker jag göra jämförelsen med våra ögon, som sitter på ett ställe, i vårat ansikte. Blir våra ögon skadade försämras synes, ibland till dess grad att vi inte kan se mera. Men en växt ögon sitter strategiskt utplacerad över hela växten och mest i bladen. Kommer det ett djur som betar av några blad, kan växten fortsätta se genom de andra receptorerna på de andra delar av växten.

En växt kan känna av ljuset.

Hur? Ja, i växtens inre finns det en rad kemiska molekyler som fungerar som ljusreceptorer vilka fångar upp och vidarebefordrar information om ljusstrålarnas riktning och kvalitet. Växten är inte bara i stånd att känna ljuset från solen utan också att utifrån ljusets våglängd bedöma ljusets kvalitet.

Växterna kan bland annat känna av om ljuset är rött, blått eller ultraviolett. Den sistnämnda är den viktigaste våglängden för växten och reglerar en rad faser i dess utveckling som hur mycket den ska växa och när den ska blomma.

kvinna luktar på rosor
Växter kan också lukta

Växterna kan lukta

Vad har växtvärlden för nytta av luktsinnet frågar vi oss? Jo, växterna använder sig av doft, lättflyktiga organiska föreningar, för att samla information om sin omgivning och för att kommunicera inbördes mellan varandra.

Alla lukter som växterna ger ifrån sig, till exempel det välbekanta dofterna från rosmarin, basilika, citron eller lakritsrot motsvarar ett bestämt budskap.

Lukterna är växtens ord. Dess ordförråd.

Det finns miljontals olika kemiska föreningar som fungerar som växtspråk som vi ännu vet ganska lite om. Det enda som vill med viss säkerhet kan säga är att varje enskild kemisk förening som en växt utsöndrar ger en exakt information. Det kan röra sig om varningar för fara, ett meddelande om attraktion eller bortstötning och så vidare. Växter ger även iväg lukt för att kommunicera med sina insektspollinatörer.

Växterna producerar och sänder ut varningslukter för att i realtid varna växter i närheten och även avlägsna delar av växten själv för en potentiell fara. En lukt kan vara för att förbereda sig för försvar. En fara kan vara exempelvis andra levande organismer som svampar, bakterier eller insekter. En annan fara kan vara kyla, hetta, syrebrist, salter eller föroreningar i luften eller marken.

Om en växt blir angripen av en bladätande insekt exempelvis, så utsöndras genast molekyler som ska varna växterna i närheten för angreppet. Och då sätter de andra växterna igång en försvarsfunktion som att exempelvis göra sina blad oätliga eller helt enkelt giftiga. Ett känt exempel på detta är tomatplantan som när den blir angripen av en växtätande insekt utsöndrar en doft som varnar andra plantor som kan befinna sig så långt som flera 100 meter bort. Men om nu växter har sådana starka försvarsmekanismer hur kommer det sig att vi fortfarande behöver använda bekämpningsmedel mot insekter? Hur kommer det sig att deras försvar inte är effektivt nog att undvika angrepp överhuvudtaget? Svaret är mycket enkelt; i naturen är livet resultatet av en kontinuerlig jämnvikt som uppstår i konkurrensen mellan predatorer och byte. För varje angrepp växterna tar sig an mot växtätarna finns det alltid en ny motstrategi vilken växterna i sin tur utvecklar ständigt mer sofistikerade svar på. Just den här mekanismen av ständiga justeringar är drivkraften i evolutionen och det är det som möjliggör livets fortbestånd på jorden.

Växterna känner smak.

Rötternas förmåga att urskilja mikroskopiska kemiska föroreningar i jorden visar att det besitter ett smaksinne som inget djur kan komma i närheten av. Dygnet runt smakar rötterna av jorden för att hitta de goda näringsämnena och de gör det väldigt framgångsrikt även om mängden näring kan vara väldigt begränsad.

Andra läckra sinnen:

Växten känner av gravitationen och elektromagnetiska fält och kan mäta halter av ett stort antal kemiska ämnen i luften och marken. De kan känna av mikroskopiskt små mängder av kemiska ämnen som är viktigare eller skadliga för dess tillväxt även på flera meters håll från rötterna. Rötterna kan välja att växa mot eller från faran, så man skulle kunna säga att en växt har en hjärna och förmåga att tänka.

En växt kan mäta den exakta fuktigheten i marken och identifiera vattenkällor på mycket långt avstånd.

Växterna kan även planera och luras. Det gör de för att underlätta pollinering.

Närbild på Orkidé Ophrys apifera
Ophrys apifera, kapabel att lura till sig insekter

Ett exempel är Orkidé Ophrys apifera.

Orkidéns blomma kan härma en stekelhona (en insekt som ser ut som en blandning av mygga och myra ungefär) utseende till den grad att hanen tror att det är en stekelhona. Blomman härmar utseendet, fjunen och hennes lukt. Den ser så identiskt ut hanen hela tiden blir lurad och förförd av dess blommor. Förklädnaden är så bra att hanen kopulerar med blomman i tron att det är en stekelhona.

Nu förstår varför du kanske varför jag är så förtjust i växter? Dessa levande varelser är så intelligenta och kan anpassa sig till olika svåra situationer. Jag önskar att människor var lika resistenta och anpassningsbara som de är och att vi ska lära oss av växter. Det har enbart hälsofördelar.

Känner du till någon annan intressant information om växter? Dela gärna med dig! Vi hörs snart igen kära läsare

 

Källa; Intelligenta växter av Stefano Mancuso & Alessandra Viola

https://www.bokus.com/bok/9789170285035/intelligenta-vaxter-den-overraskande-vetenskapen-om-vaxternas-hemliga-liv/

8 svar på ”Växternas intelligens”

  1. Men åh va intressant & bra skrivit! Inser nu att jag har väldigt dålig koll på växter så kul att lära sig något nytt ?

  2. Mycket vackert skrivet och högst intressant och tänkvärt. Ett stort nöje att få ta del av dina inlägg och artiklar!

  3. Så glad att ha hittat till din blogg. Detta är galet intressant och jag suger i mig av din kunskap ✨

  4. Superbra att ta upp sådant här, har man inga gröna fingrar behöver man ju hjälp / sweetwords.se

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.

Meny
Kategori