Vad är MRSA?
Här har jag sammanfattat en text om MRSA. Kunskap är så viktigt!
MRSA är meticillinresistenta S.aureus, gula stafylockocker. Stafylokocker är kulformiga, grampositiva, orörliga, lättodlade bakterier. Om man tittar i ettmikroskop så ligger de karakteristiska klasar. Den normala hudfloran hos oss människor har många stafylokocker; ett drygt 30-tal arter och där ingår Staphylococcus aureus. Oftast finns stafylokockerna i näsan, i svalget eller på andra slemhinnor, men på huden, exempelvis i ljumskar och armhålor.
Cirka 30 procent av befolkningen är bärare av dessa bakterier utan att vara sjuka. Att vara MRSA-bärare ger inga symtom. MRSA orsakar inte fler eller allvarligare infektioner än vad de vanliga gula stafylokockerna gör, men det finns färre antibiotika att behandla med. Den gula stafylokocken Staphylococcus aureus är den viktigaste sjukdomsframkallande arten och den orsakar en hel del problem på sjukhus. Ett exempel är om nyopererade eller svårt allmänsjuka patienter smittas med resistenta bakterier så uppkommer svåra, ibland livshotande infektioner.
Sjukhusvård innebär ett stort antal nära kontakttillfällen mellan människor. Patienter som lagts in på grund av infektion kan smitta vårdpersonal och medpatienter. Som åtgärder som avser att förhindra uppkomst och spridning av vårdrelaterade infektioner är det viktigt att se över sin handhygien, använda handskar och skyddsklädsel. Sedan är det viktigt att göra en omsorgsfull rengöring och sterilisering av instrument samt noggrann städning och avfallshantering. Smitta via personalens händer är den vanligaste smittvägen.
Gula stafylokocker är den vanligaste orsaken till att var bildas, exempelvis i sår, i finnar, i benmärgen med mera. Kirurgisk tömning av abscesser (varhärdar) blir ofta aktuell som ett första steg och man kan behöva ge behandling med antibiotika. Spridning kan till och med leda till livshotande sepsis (blodförgiftning) och svår sepsis och septisk chock kräver maximala vårdinsatser av flera slag, dvs. intensivvård. Den här stafylokocker bildar gifter och vissa stammar bildar TSS-toxin, som kan ge en allvarlig sjukdom, toxic shock syndrome.
De har utvecklat en motståndskraft mot penicillin eller penicillinliknande antibiotika. Dessa resistensproblem är vanlig i andra länder och ökar i Sverige, främst på grund av smittade från andra länder där antibiotikaanvändningen inte är kontrollerad och skrivs ut ” vind för våg”.
MRSA-infektioner kan enbart behandlas med ett fåtal mycket dyra, intravenösa antibiotika som har en hel del svåra biverkningar.
”År 2017 anmäldes 3 735 fall av MRSA och det är en minskning med 15 procent jämfört med 2016. Högst incidens sågs i Kalmar (72 fall per 100 000 invånare) och Blekinge (55 fall).” Flera faktorer kan ha påverkat minskningen bland de utlandssmittade såsom ändringar i screening/smittspårningsrutiner och att färre personer kom till Sverige från länder med en högre förekomst av MRSA än i Sverige. För fallen som smittats i Sverige ses en fortsatt ökning av antalet fall. Under året publicerades en nationell vägledning för screening av antibiotikaresistenta bakterier som kan bidra till mer enhetliga riktlinjer för screening.
Den största smittspridningen av MRSA i Sverige idag sker inom familjen/hushållet och ute i samhället. Under senare år har andelen smittade på sjukhus legat på under 10 procent av fallen smittade i Sverige. Mindre smittspridningar förekommer inom vården varje år och 2017 upptäcktes ett större utbrott på neonatalenheter där flera län var inblandade. Vårdhygieniska åtgärder och arbete för rationell antibiotikaanvändning är viktiga för att motverka spridning av MRSA.”
Referenser:
Bok: Ericson, Elsy, Ericson, Thomas. (2009) Klinisk mikrobiologi, AB Liber, ISBN 978-91-47-10666-0. Sid 60
Internet:
Nationalencyklopedin, stafylokocker. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/stafylokocker (hämtad 2019-04-30)
Nationalencyklopedin, vårdrelaterade infektioner. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/vårdrelaterade-infektioner (hämtad 2019-05-06)
Citat och information Folkhälsomyndigheten. 2019. Meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA) https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistikdatabaser-och-visualisering/sjukdomsstatistik/meticillinresistenta-gula-stafylokocker-mrsa/ ( hämtat den 6 maj 2019)