Transferrin, hemoglobin och Anemi

I dagens inlägg ska vi riktigt grotta ner oss i blodet.

Transferrin binder järn som frisätts vid Hb-nedbrytning eller vid absorption från tarmen. Den transporterar järn till upplagringsdepåerna som finns bland annat i lever där järnet inkorporeras i ferritin och hemosiderin eller till celler i benmärgen som syntetiserar järninnehållande föreningar, t.ex. hemoglobin. Låga transferrinnivåer ses vid inflammationer och ibland vid malignitet. Subnormala nivåer är vanligt vid alkoholism. Vid allvarliga bakterieinfektioner stiger koncentrationen av transferrin i blodet.

***Inlägget innehåller samarbetslänkar med Mood Mama***

Transferrin syntetiseras huvudsakligen i levern och har en halveringstid på 8 dagar. Syntesen är beroende av järntillgången och ökar vid järnbrist. Järn är en av hemoglobinets beståndsdelar och är viktigt vid syretransport i blodet. Ferritin är även en beståndsdel i kroppens ämnesomsättning och brist på mineralet har en roll i flera bristsjukdomar. På sikt kan låga järnnivåer leda till ett lågt hemoglobinvärde och därmed risk för försämrad syreupptagnings- och prestationsförmåga. Vid järnbrist är transferrin högt men vid behandling normaliseras värdet. Koncentrationen stiger vid slutet av graviditeten och vid användning av P-piller.

Hemoglobinet uppgift

Det är hemoglobin som transporterar syrgas från lungorna och ut i kroppen.
I lungorna binds O2 lätt till hemoglobinmolekylen och frigörs sedan lätt ute i vävnaderna i kroppen. ”Blodvärdet” är en ofta använd vardagsterm som avser koncentrationen av hemoglobin.

Blodets hemoglobinkoncentration varierar från person till person, men genomsnittsvärdet är ca 150 g per liter blod. Hemoglobinvärdena mäts ofta inom medicinen och ger användbar information om en patients tillstånd.

Höga värden förekommer vid polycytemi och uttorkning. Vid uttorkning får man ett tillfälligt förhöjt värde som blir normalt igen om man dricker tillräckligt mycket. Polycytemi innebär att du har för många röda blodkroppar i blodet. Vid polycytemi är blodet tjockflytande. Symtomen den drabbade har beror på hur tjockflytande blodet är och om det finns en annan sjukdom som har orsakat den ökade mängden röda blodkroppar.

En del människor känner inte av några symtom medans andra kan uppleva huvudvärk och yrsel, en trötthet med en känsla av tyngd i huvudet. En del känner klåda efter att ha duschat eller badat varmt och en del upplever en fyllnadskänsla i magen. Hudrodnad och smärta i huden på underbenen eller fötterna och händerna kan uppstå och även svullet ben eller andra symtom på blodpropp.

Låga värden förekommer vid anemi, kroniska inflammationer och graviditet. Gravida får normalt låga värden till följd av större upptag av vätska i blodet, det vill säga att blodet tunnas ut. Gravidas hemoglobinvärden kan vara 5–10 % lägre än hos icke gravida.

Anemi (blodbrist) innebär att hemoglobinnivårena ligger under de vanliga värdena. Anemi beror oftast på järnbrist (på grund av till exempel menstruation, tarmblödning eller bristfälligt järnintag).

Det är järnet i hemaglobinet som binder syre, cirka 70 % av järnet i kroppen är bundet i hemoglobin. Trots att kroppen har en effektiv återanvändning av järn förlorar kroppen hela tiden små mängder järn, exempelvis genom utsöndring med urin, svett och genom avstötning tarmepitelceller och hudceller. Viktiga järnkällor i kosten är kött, lever, äggula, bönor och grönsaker.

Folsyra och vitamin B är viktiga för syntesen av DNA och för produktionen av material till dottercellernas kärna vid en celldelning. Om det inte finns tillräckligt av dessa vitaminer i kroppen drabbar det all celldelning i hela kroppen, och speciellt nybildningen av röda blodkroppar är särskilt utsatta. Det beror på att celldelningen här sker så pass snabbt.
Folsyra bildas i växtbladen och av många bakterier. Grönsaker och animaliska produkter t.ex. lever och njure är rika på vitaminet. Viktigt att ta folsyra under (och gärna) för graviditet.

Vitamin B12 bildas av vissa bakterier och i växtblad. Människan får sitt behov av vitamin B12 genom att äta animaliska produkter och därför bör vegetarianer/veganer ta B12tillskott. Vid brist på B12 kan man få anemi. Det tar lång tid att upptäcka brist på vitamin B12.
Den vanligaste orsaken till B12 – brist är att det inte produceras tillräckliga mängder av intrinsic factor i magsäcken. Iintrinsic factor är nödvändig för absorptionen av vitamin B12 i tarmen.

Erytrocyter

De röda blodkropparna, erytrocyterna ska ha ett balanserat antal i blodet för att transportera rätt mängd syrgas och tillgodose organismens syrgasbehov. Under resan genom cirkulationssystemet utsätts erytrocyterna för stort slitage. De ska pressas igenom trånga passage genom kapillärerna och efter ca 120 dagar har cellmembranet förlorat så mycket av sin elasticitet att erytrocyterna dör. Eftersom erytrocyterna saknar DNA och RNA, så producerar de inte proteiner som kan laga sina cellskador. Det dör ca tre miljoner erytrocyter per sekund och samma antal måste nybildas varje sekund. De döda erytrocyterna tas upp och bryts ner av makrofager i levern och mjälten och benmärg.
När järn och globindelen har avspjälkats ombildas resten av hemgruppen till bilirubin.

Mogna erytrocyter saknar kärna och kan därför inte dela sig. Produktionen av nya erytrocyter måste ske genom delning av stamceller.
Stamcellerna ger upphov till våra röda och vita blodkroppar och våra blodplättar.
För att vi ska ha normal erytrocytproduktion är vi beroende av att kosten innehåller tillräckligt med protein, järn, koppar, vitamin B2, vitamin B6, vitamin B12 och folsyra.
Det är Erytropoetin som reglerar bildningen av erytrocyter.
Syftet med regleringen av erytrocytproduktionen i kroppen är som jag har nämnt tidigare att hålla en jämn balans mellan blodets kapacitet att transportera syrgas och organismens syrgasbehov. Erytropoetin kan idag framställas med genteknik.

Hos mig som örtterapeut kan vi prata mer om detta ämne och hur vi kan hjälpa kroppen till bättre hälsa. Välkommen att kontakta mig om du har frågor eller boka tid via boka direkt. Läs mer om konsultationen här.

 

 

 

 

Referenser: Bok: Sand Olav, Sjaastad V Oystein, Haug Egil, Bjålie G Jan, (2007) Människokroppen (2nd edition), Liber AB s. , 317-338

Internet:

Hämtat den 20 januari 2019 https://www.nllplus.se/For-vardgivare-inom-halso–och-sjukvard/Handbocker/Labhandbok/–Provtagningsanvisningar/Lab-dokument/–KLINISK-KEMI/Transferrin-S-/

Hämtat den 20 januari 2019 https://werlabs.se/halsokontroll/vitaminer-mineraler/ferritin

Hämtat den 20 januari 2019 https://www.netdoktor.se/infektion/sjukdomar/virus-och-bakterier/

Hämtat den 15 januari 2019 https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Polycytemi—for-manga-roda-blodkroppar-i-blodet/

Hämtat den 16 januari 2019 https://medibas.se/handboken/prov-och-svar/patientinformation/vad-ar-hemoglobin/

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

7 − 6 =