Din mun försöker förhindra muntorrhet genom att utsöndra saliv och upprätthålla rätt temperatur. Men ibland kan man uppleva muntorrhet, vilket kan leda till svårigheter att äta, sår i munnen, dålig andedräkt, karies m.m.
Om saliv
Salivsekretionen är en aktiv, energikrävande process. Det är de små körtlarna, spridda i munhålans epitel som sätter igång sekretionen. Salivsekretionen ställer stora krav på blodets transport av syre, näringsämnen, elektrolyter och vatten till körtlarna – utan blodflöde ingen salivation. Salivkörtlarna och hjärtat tillhör kroppens kapillärtätaste vävnaderna.
Salivkörtlarnas omedelbara funktioner styrs av nervösa mekanismer. En mängd olika reflexer, framför allt utlösta från munhålan, initierar sekretionen. Det faktum att salivkörtlarna är effektorer i ett generellt nervöst reglersystem gör dem till måltavlor för en mängd läkemedel.
Vilosekretionen domineras av de små körtlarna och underhålls av reflexer utlösta på grund av torra munslemhinnor och tungans rörelser över slemhinnorna. Ätandet orsakar ett rikligt ”vattnigt” salivflöde.
Långsiktiga hormonella förändringar, som vid graviditet och menopaus, ökar respektive sänker emellertid salivkörtlarnas sekretionsprestanda och påverkar salivens sammansättning. Även läkemedel, rökning, vissa sjukdomar, vätskebrist, alkohol och olika tandproteser kan göra så att man blir torr i munnen.
Torr i munnen av läkemedel
För att förstå varför läkemedel så lätt stör salivkörtlarnas funktioner måste man påminna sig om att körtlarna är delar av ett större system, nämligen det autonoma nervsystemet. Körtlarna är försedda med samma receptortyper som kroppens övriga autonomt innerverade organ. Vill man med autonoma receptorblockerare behandla en störning i ett organ eller organsystem så kommer man samtidigt även att blockera salivkörtlarnas receptorer. Ett exempel på det är att antidepressiva mediciner leder ofta till muntorrhet (minskat salivflöde).
Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Det är också då som ”fysiologiska åldersförändringar” kan göra sig påminda, och reducera salivationen; tugg- och smakreflexerna nedsätts till följd av ändrade kostvanor och förlust av smakreceptorer, blodflödet reduceras till följd av ateroskleros och hormonnivåerna sjunker.
Tips vid muntorrhet
Att tugga ingefära eller att ha cayennepeppar i sin mat (båda stimulerar salivflödet) är tips på vad du själv kan göra om du lider av muntorrhet. Ofta brukar man uppleva att det blir bättre om man ökar på sin eget vätskeintag av vatten, drick ofta och flera gånger per dag.
Det vattnas i munnen
Uttrycket »det vattnas i munnen« när man känner doften av mat man tycker om, är inte vetenskapligt underbyggt. Trots att hungriga försökspersoner själva rapporterar att deras munnar fylls av saliv när de känner lukten god mat, säger mätinstrumenten nej. Det forskarna tror händer är att doften av mat som gör den hungrige plötsligt medveten om sin mun och vad som händer i den.
Smart saliv
Små tandlösa bebisar har enorma mängder saliv fört och främst för att de saknar just tänder som kan agera barriär för dreglet. Men bebisars salivproduktion, specialutrustad med ett tidsbegränsat enzym; lipas, syftar också till att bryta ner fettet i bröstmjölk.
Överkurs
Det sensoriska inflödet når salivationscentrum i hjärnstammen varifrån de parasympatiska och sympatiska sekretoriska signalerna utgår. Signaler från hypotalamus förstärker salivationsreflexen under måltiden medan sömn och feber hämmar utflödet av de sekretoriska impulserna. Ett annat exempel på central hämning av det sekretoriska impulsutflödet är muntorrheten vid rädsla och nervositet.
Till skillnad från den parasympatiska nervutlösta sekretionen med rikligt flöde och låg proteinkoncentration karaktäriseras den sympatiska nervutlösta sekretionen av ett tjockflytande saliv med hög proteinkoncentration.
Ökad salivation är en del av kräkreflexen. Det rikliga salivflödet som föregår själva kräkningen skyddar munhålan och esofagus från det sura maginnehållet som är i antågande.
Referenser: Bok: Sand Olav, Sjaastad V Oystein, Haug Egil, Bjålie G Jan, (2007) Människokroppen (2nd edition), Liber AB s. 394–395
Internet:
Hämtat den 26 februari 2019 http://www.tandlakartidningen.se/media/988/Ekstrom_13_2000.pdf
Hämtat den 27 februari 2019 https://www.fokus.se/2013/10/salivens-superkraft/