Talamus och hypotalamus funktioner

Vår hjärna, vad den är fantastisk. I dag har jag sammanfattat ett inlägg hypotalamus och talamus funktioner. Håll till godo.

Hypotalamus fungerar som ” VD” för både autonoma nervsystemet och viktiga delar av det endokrina systemet. I hypotalamus finns speciella nervceller, neuroendokrina celler, som producerar neurohormoner.
Nervceller i olika delar av nervsystemet stimulerar eller hämmar de neuroendokrina cellerna och påverkar därmed det endokrina systemets funktion.

Hypotalamus består av ett flera olika nervcellsgrupper. Dessa grupper kontrollerar livsviktiga autonoma funktioner.Hypotalamus tillsammans med det limbiska systemet reglerar även våra emotioner, och initierar den fysiska responsen på känslor som njutning och ilska. Exempel på det är att en arg person t.ex. får ökad hjärtfrekvens, högre blodtryck, svettas mer och blir torr i munnen.

Hypotalamus reglerar kroppstemperaturen genom att fungera som kroppens termostat. Hypotalamus får input från termoreceptorer i hjärnan och perifert i kroppen och kan antingen sätta igång en nedkylningsprocess (svettning) eller en värmeökning (skakningar/huttrande) för att hjälpa kroppen hålla kroppstemperaturen på rätt nivå.

Den reglerar känslor av hunger och mättnad, vätskebalans och känsla av törst. När vissa kroppsvätskor blir för koncentrerade aktiveras osmoreceptorer som triggar utsöndring av ADH-hormon. ADH gör att njurarna behåller mer vätska för att “späda ut” andra ämnen. Dessutom stimuleras hypotalamiska neuron som får oss att blir törstiga och dricka mer vätska. Hypotalamus reglerar även sömn–vakenhet och den biologiska klockan bland annat.

Till sin hjälp har hypotalamus en ”Vice VD”, Hypofysen, som sköter om styrningen över det endokrina systemet. Hypofysen är fäst vid hypotalamus med hypofystjälken. Hypofysen som är liten som en ärta och ligger väl skyddad i en grop i kraniets botten som man kallar för sella turcica. Hypofysen väger mindre än ett gram, men är ändå kroppens viktigaste hormonbildande körtel.
Hypofysen består av två delar, bakloben (neurohypofysen) och framloben (adenohypofysen)

I hypotalamus bildas peptidhormoner, dels hypofysbaklobens hormoner vilka transporteras genom hypofysstjälken till bakloben där de frisätts, dels releasing hormones vilka avges till blodkärl och leds till hypofysens framlob där de styr frisättningen av framlobens hormoner.

Hypofysens baklob är en del av centrala nervsystemet och består av nervfibrer från de neuroendokrina cellerna i hypotalamus, stödjeceller och blodkärl. Bakloben har inga hormonproducerande celler fungerar som en lagringsplats och utsläppsplats för neurohormoner som har producerats i hypotalamus.

I hypofysen framlob finns endokrina celler och många blodkärl. I hypofysstjälken och framloben finns ett speciellt portakretslopp som består av kapillärnätverk som följer efter varandra på samma sätt som portakretsloppet i levern. Detta portakretslopp ser till att koncentrationen av neurohormonerna från hypotalamus är mycket högre i framlobens kapillärer än i systemkretsloppet.

Framlobens hormoner

I hypofysens framlob produceras sex olika peptidhormoner.

  • Tillväxthormon (GH, growth hormon), kallas även somatotropin.
  • Prolaktin (PRL)
  • Tyroideastimulerande hormon (TSH), kallas även tyreotropin.
  • Adrenokortikotropt hormon (ACTH), kallas även kortokotropin
  • Luteiniserande hormon (LH)
  • Follikelstimulerande hormon (FSH)

Var och en av framlobens hormoner bildas i en egen celltyp med undantag av LH och FSH som produceras i samma celltyp.

Dessa två hormoner kallas hypofysens gonadotropiner därför att de tillsammans reglerar funktionen i äggstockarna och testiklarna. (gonaderna)

Baklobens hormoner
Bakloben är lagringsplats och utsläppsplats för två peptidhormoner;

  • Antidiuretiskt hormon (ADH), även kallt vasopressin – den viktigaste regulatorn för osmolariteten i kroppsvätskorna, verkar på njurarna och minskar kroppens vattenförlust genom urinen.
  • Oxytosin – reglerar värkarbetet under förlossning och stimulerar muskelceller i mjölkkörtlarna i kvinnans bröst vid amning.

Talamus är vad man brukar kalla ”Ingången till storhjärnan”. Det är en slags kopplingsstation för sinnnesinformation som ska till storhjärnans bark. Talamus är ungefär 3 cm lång, har en oval form och ligger djupt inne i hjärnan och tar upp ungefär 80% av mellanhjärnan. Talamus en funktion för känslor, sensorik, motorik, inlärning och minne.

 

 

Referenser: Bok: Sand Olav, Sjaastad V Oystein, Haug Egil, Bjålie G Jan, (2007) Människokroppen (2nd edition), Liber AB s. 188–191,125

Internet:

Bild och information från Magnus Ehinger. 2018. Centrala nervsystemets uppbyggnad och funktion https://ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-2/lektioner/humanfysiologi/nervsystemet/6087-centrala-nervsystemets-uppbyggnad-och-funktion.html (hämtat den 22 april 2019)

Nationalencyklopedin, hypotalamus.http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hypotalamus (hämtad 2019-04-22)

Redaktionen. 2016–2018. Anatomi & fysiologi, hypotalamus. https://anatomifysiologi.se/fysiologi/nervsystemet/hypotalamus/ (hämtat den 22 april 2019)

Redaktionen. 2016–2018. Anatomi & fysiologi. Talmus. https://anatomifysiologi.se/fysiologi/nervsystemet/talamus/ (hämtat den 22 april 2019)