Sköldkörtel

Sköldkörtel

Sköldkörteln är en endokrin körtel vars hormoner bl.a. stimulerar ämnesomsättning, tillväxt och nervsystemets mognad. Sköldkörteln är uppbyggd av folliklar, vätskefyllda blåsor. Körteln väger omkring 20 gr och består av två lober. Den är tre till fyra centimeter lång och omkring sex till sju centimeter bred med ett smalare parti i mitten. Den ser ut som bokstaven H. Sköldkörteln är mjuk och svår att urskilja när man känner på halsen om den inte är förstorad.

***Inlägget innehåller samarbetslänkar***

Tyreoideahormon

Tyreoideahormoner är även kallade för sköldkörtelhormoner och är ett gemensamt namn för de hormoner som bildas i sköldkörteln: trijodtyronin, tyroxin och kalcitonin. De påverkar alla celler i kroppen och ökar metabolismen och värmeproduktionen, ser till att vi får normal längdtillväxt, utveckling av det centrala nervsystemet och påverkar det sympatiska nervsystemet bland annat.

Tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3) är de naturliga sköldkörtelhormonerna. De bildas av aminosyran tyrosin och jod. De frisätts från sköldkörteln, och transporteras med blodet till kroppens cellkärnor där de binder till sköldkörtelhormonreceptorer. Tyeoideahormonerna syntetiseras och frisätts av sköldkörteln som respons på TSH. TSH är ett hormonfrisättande hormon som bildas i hypofysen.

T3 och T4 transporteras i mestadels bundna med andra proteiner  i blodet. I vävnaderna sker en stor omvandling av T4 till det biologiskt mer aktiva T3, som binds till intracellulära receptorer, vilka förmedlar hormonets verkningar på cellerna. T3 och T4 ökar syreupptaget i cellerna och leder till ökad förbränning av kolhydrater och fetter, ökad proteinbildning och ökad temperatur.

I de så kallade C-cellerna i sköldkörteln bildas peptidhormonet kalcitonin, som har betydelse för kalciumomsättningen i kroppen. Kalcium är ett livsnödvändigt grundämne. Kalcium behövs bland annat då skelett och tänder bildas samt vid blodkoagulering och nervfunktion.Den mänskliga kroppen består av cirka 1–2 procent kalcium och 99 procent av allt kalcium i kroppen finns i ben och tänder. Långvarig brist på kalcium kan orsaka benskörhet. Hos barn kan det leda till tillväxthämning.

Regleringen av dessa hormoner styrs av negativ återkoppling; Hypofysen producerar TSH som sedan stimulerar sköldkörteln (glandula thyroidea) till att insöndra thyroxin, ett hormon som är viktigt för ämnesomsättningen, i blodomloppet. Detta hormon bromsar sedan produktionen av TSH i hypofysen. Detta gör att vi inte normalt ska få för höga nivåer av hormonet i kroppen.

Många sjukdomar påverkar värdena av tyreoideahormoner, däribland giftstruma och hypotyreos och hypertyreos.

Struma

Struma är et samlingsnamn för alla former av förstorad sköldkörtel. Det kan finnas flera orsaker till att sköldkörteln är förstorad. Det kan till exempel bero på knölstruma, jodbrist eller att sköldkörteln är inflammerad. Den vanligaste typen av struma är knölstruma. Knölstruma kan öka storleken av hela sköldkörteln, ofta med oregelbunden form, och det kan uppstå svälj och andningssvårigheter.

Struma behöver inte behandlats om den inte ger några besvär, om undersökningen gett ett godartat resultat och om en läkarundersökning visat att ämnesomsättningen är som den ska vara. För att förebygga struma är det bra att äta mat med salt som innehåller jod. Det är viktigt eftersom den naturliga jodtillgången i Sverige är allt för låg. Särskilt viktigt är det att använda jodsalt under graviditet och amning då jodbehovet är högre än normalt. Här kan du köpa ett jodtillskott, sök på nascent – iodine.

Vid jodbrist klarar inte follikecellerna av att producera tillräckligt med tyreoideahormoner och då sjunker koncentrationen i blodet, den negativa återkopplingen försvagas och kroppen börjar att producera mera TSh, vilket leder till ökad celldelning och sköldkörteln växer. Vill du läsa mer om struma kan du klicka här. 

Om det bildas för lite sköldkörtelhormon kan det behövas konstgjort hormon i tablettform för att ämnesomsättningen ska bli normal. För lite skölkörtelhormon kallas hypotyreos och vid svårare hypotyreos med mycket låg hormonproduktion kan det påverka hjärta och nervsystem. Hypertyreos kallas det tillstånd då sköldkörteln producerar för mycket sköldkörtelhormon. Det gör att man får för hög ämnesomsättning och kroppen går på högvarv.

Hypotyreos

Om sköldkörteln tillverkar för lite hormoner kan det leda till att man kan få hypotyreos. Då får man låg ämnesomsättning och kroppen går på lågvarv. Det finns flera slags hypotyreos och vanligast är att bristen på sköldkörtelhormon beror på kronisk sköldkörtelinflammation.

Ofta känner man stor trötthet och mindre ork, depression, koncentrationssvårigheter och frusen.

Hypotyreos kan ibland medföra att du får förstorad sköldkörtel, så kallad struma. Då kan man uppleva ett tryck på halsen och ibland kan man själv känna att sköldkörteln är större.

Jag arbetar som örtterapeut  och om du vill boka tid för en konsultation rörande din sköldkörtel, är du välkommen att kontakta mig. Konsultationen sker per telefon. Välkommen!

 

 

 

Referenser: Bok: Sand Olav, Sjaastad V Oystein, Haug Egil, Bjålie G Jan, (2007) Människokroppen (2nd edition), Liber AB s. 135, 196,-199

Hämtat den 13 mars 2019 https://sv.wikipedia.org/wiki/Tyreoideahormoner. Källa: Remaud, Sylvie, et al. ”Thyroid hormone signaling and adult neurogenesis in mammals.” Frontiers in endocrinology 5 (2014). Sidan redigerades senast den 26 november 2018.

Hämtat den 13 mars 2019 https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sk%C3%B6ldk%C3%B6rtel

Hämtat den 13 mars 2019 https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/salt-och-mineraler1/kalcium Sidan uppdaterad: 2018-03-21

Hämtat den 13 mars 2019 https://www.1177.se/Dalarna/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Struma–forstorad-skoldkortel/

Skribent: Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden Senast uppdaterad: 2017-06-26

https://www.1177.se/Dalarna/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Hypertyreos–overskott-av-skoldkortelhormon-/ Skribent: Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden. Senast uppdaterad: 2017-02-14