Septisk chock

Hej. I dag har jag skrivit om sepsis, någonting jag anser är viktigt att lyfta fram, eftersom varje år drabbas 25 000- 40 000 personer i Sverige av sepsis. Dödligheten är hög och med mera kunskap och bättre metoder för diagnostik och behandlingmetoder kan vi hindra sepsis framfart!

Vad innebär septisk chock?

Sepsis är ett livshotande tillstånd som uppstår när immunförsvaret överreagerar på en infektion som finns i kroppen. Sepsis uppstår när en infektion spridit sig till hela kroppen och vitala organ så som lungor, hjärta och njurar är påverkade. Infektionen är ofta en följd av exempelvis en influensa, halsfluss, en sårinfektion, lunginflammation eller urinvägsinfektion.

Varje år drabbas 25 000- 40 000 personer i Sverige av sepsis och det är faktist lika många som diagnostiseras med prostata-, bröst- och tarmcancer tillsammans. Dödligheten är hög, jämförbar med hjärtinfarkt. Inom en månad har 20-30 procent av dem som vårdats för sepsis på sjukhus avlidit. Sepsis kallades förr för blodförgiftning. Vid sepsis så går immunförsvaret överstyr och släpper ut en mängd ämnen som får blodkärlen att läcka vätska. Då faller blodtrycket och det blir svårt för kroppen att förse viktiga organ med syre, vilket inte sällan leder till skador på till exempel njurar, hjärta och lungor. I enstaka fall kan man behöva amputera kroppsdelar på grund av omfattande vävnadsskador och i värsta fall dör patienten på bara några timmar.

Svår sepsis är den tionde vanligaste dödsorsaken i världen och en patient med sepsis löper hela fem gånger så hög risk att dö än en patient med en stroke eller hjärtinfarkt. I tredje världen står sepsis för 60-80 procent av alla dödsfall, ofta hos nyfödda barn och gravida kvinnor.

Behandling

Sepsis kräver alltid sjukhusvård, där grunderna är intravenös vätsketillförsel och antibiotika. Svår sepsis och septisk chock kräver maximala vårdinsatser av flera slag, dvs. intensivvård. Ju tidigare man sätter in behandling så klarar sig oftare patienten. Om kraftfull behandling sätts in första timmen klarar sig fyra av fem patienter. Sepsis kan behandlas med hjälp av antibiotika, vätska och syrgas bland annat. Chansen att överleva sjunker sedan snabbt för varje timma.

Symptom:

Symptomen för sepsis kan vara diffusa och lätt blandas ihop med andra sjukdomar vilket gör att det kan vara svårt både för den sjuke och för läkaren att veta vilken vård som behövs. Definitionen att patienten gått in i en septisk chock är att blodtrycket inte stiger trots litervis med intravenös vätska och den svåra infektionen gör att kapillärerna läcker ut stora mängder vätska i vävnaderna. Det blir allt svårare att hålla patienten cirkulatoriskt stabil och varje minut räknas.
 Hälften av patienterna som går in i septisk chock dör.

En ”chock” innebär för patienten innebär detta att kroppens vävnader och organ inte får tillräckligt med blod, vilket resulterar i syrebrist i cellerna (hypoxi). En chock kan även uppstå om kärlbäddens kapacitet ökar kraftigt i förhållande till den cirkulerande blodvolymen. Det kan hända vis scåra infektioner som sepsis, där bakteriepåverkan resulterar i en vidgning av perifera kärl (septisk chock).  Obehandlat är chocktillståndet livshotande om irreversibla cellskador uppstår som följd av syrebristen.

Det behövs snabbt antibiotika för varje timme utan antibiotika har patienten åtta procents mindre chans att överleva.
Vid sepsis chock har metabolismen försvagas rejält och ofta så flåsar patienten för att vävnaderna inte får tillräckligt med syre. Den gula stafylokocken Staphylococcus aureus är den viktigaste sjukdomsframkallande arten och den orsakar en hel del problem på sjukhus. Ett exempel är om nyopererade eller svårt allmänsjuka patienter smittas med resistenta bakterier så uppkommer svåra, ibland livshotande infektioner. Sjukhusvård innebär ett stort antal nära kontakttillfällen mellan människor. Patienter som lagts in på grund av infektion kan smitta vårdpersonal och medpatienter.

Gula stafylokocker är den vanligaste orsaken till att var bildas, exempelvis i sår, i finnar, i benmärgen med mera. Kirurgisk tömning av abscesser (varhärdar) blir ofta aktuell som ett första steg och man kan behöva ge behandling med antibiotika. Spridning kan till och med leda till livshotande sepsis och svår sepsis och septisk chock kräver maximala vårdinsatser av flera slag, dvs. intensivvård.

De har utvecklat en motståndskraft mot penicillin eller penicillinliknande antibiotika. Dessa resistensproblem är vanlig i andra länder och ökar i Sverige, främst på grund av smittade från andra länder där antibiotikaanvändningen inte är kontrollerad och skrivs ut ” vind för våg”.
MRSA-infektioner kan enbart behandlas med ett fåtal mycket dyra, intravenösa antibiotika som har en hel del svåra biverkningar.

Med denna text hoppas jag att du fått mer kännedom om sepsis. /Anette

 

 

 

 

 

Referenser:

Bok: Ericson, Elsy, Ericson, Thomas. (2009) Klinisk mikrobiologi, AB Liber, ISBN 978-91-47-10666-0. Sid 60

Internet:

Nationalencyklopedin, stafylokocker. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/stafylokocker (hämtad 2019-04-30)

Redaktionen på sepsisfonden. 2019. http://sepsisfonden.se/fakta-om-sepsis/ (hämtat den 6 maj 2019)

Leni Weilenmann. 2016. Tidningen vård. Upptäck sepsis snabbare. https://www.vardfokus.se/tidningen/2016/nr-9-2016-9/de-upptackersepsis-snabbare/ (hämtat den 6 maj 2019)

Nationalencyklopedin, chock. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/chock (hämtad 2019-05-06)