Ordlista örtmedicin

Ordlista

Inom örtmedicin kan det ibland förekomma ord eller uttryck som kan vara bra att känna till:

Tinktur: Här har örterna fått ligga i alkohol och de aktiva ämnena som är lösliga i alkohol har dragits ut. Tas i som droppar i vatten. Man kan även tillsätta tinktur i salvor för att komma åt de vattenlösliga ämnena. Man kan också göra tinktur med glycerin eller vinäger istället för sprit. Tinkturer har oftast flerårig hållbarhet.

Extrakt: När man har dragit ut substanser med exempelvis alkohol ( läs ovan om tinktur) eller i vatten med flera.

Macerat, kallt utdrag: Det innebär att örterna får dra i kallt eller rumstempererat vatten i flera timmar.

Dekokt: Först finfördelar man örterna och sedan kokar man dem. Kan vara bra vid användning av tjockare örters delar, som rötter exempelvis.

Te: Örterna har fått dra i hett vatten. Ofta kokar man upp vattnet och tillför sedan örterna och lägger sedan på locket så inte de verksamma ämnena ska förångas. Vissa rötter  och exempelvis åkerfräken brukar behövas kokas för att man ska få ut de aktiva ämnena.

Infusion: I princip som te men mer örter används. En del örtterapeuter skiljer på te ( invärters) och infusion (utvärtes, exempelvis för baddning)

Omslag: Om man gör ett omslag så lägger man lägger färska eller torkade örter direkt på huden, exempelvis mot ett sår. Ibland kan man först ha gjort ett macerat, dvs ett kallt utdrag av örten, som exempelvis ett maceat av groblad.

Eterisk olja: En eterisk olja är de flyktiga beståndsdelar som doftar i en växt. Besår av många olika ämnen som till exempel ketoner, estrar och alkoholer. Eteriska oljor är väldoftande, koncentrerade växtextrakt som varsamt tas fram genom ångdestillering, kallpressning eller från trädens kåda.

Adaptogener: kommer från engelskans ”adapt”, anpassa. Är en grupp naturliga ämnen som kan hjälpa till att anpassa kroppen till inre och yttre stress.

Antifugal: svampdödande