Blod–hjärn-barriären är den fysiologiska barriär som finns mellan det blod som cirkulerar i hjärnans kärl och nervvävnaden. Vår hjärna omges av blod-hjärnbarriär som skyddar den från skadliga ämnen som kan ta sig in via blodbanan.
Blod-hjärnbarriären består av endotelceller, pericyter (celler med liknande egenskaper som glatta muskelceller) och astrogliala utskott, av vilka endotelcellerna är det som framförallt bildar barriären.
På de platser där barriären inte finns (som i perifera och circumventrikulära organ) förekommer intracellulära öppningar mellan endotelcellerna, fenestra.
In genom barriären passerar det både syre och näringsämnen. Vatten och gaser passerar barriären tack vare diffusion. Glukos och aminosyrorna transporteras över barriären med hjälp av olika aktiva bärarmolekyler. Från nervcellerna och dess stödjevävnad passerar koldioxid och vissa avfallsprodukter ut till blodet. Några områden i hjärnans inre, mellersta delar saknar blod–hjärn-barriär. Orsaken till detta är fysiologisk; t ex kräver hypofysens sekretiva funktion att genomsläppligheten ökas. De delar av hjärnan till vilka barriären har ökad genomsläpplighet är isolerad från resten hjärnan tack vare speciella ependymalceller som man kallar för tanycyter.
Väggarna i hjärnans och ryggmärgens kapillärer är mycket mindre permeabla än kapillärerna på andra ställen i kroppen. Det är därför kapillärerna i centrala nervsystemet kallas blod-hjärnbarriären.
Blod-hjärnbarriären har betydelse vid medicinsk behandling eftersom många läkemedel har svårt att passera genom kapillärväggen från blodet till vävnadsvätskan som omger cellerna i centrala nervsystemet. Den utgör därför en viktig fysiologisk skyddsmekanism för nervsystemet.
Hjärnhinneinflammation
Hjärn-barriären är även viktigt för vätskeutbytet mellan blodet och nervvävnaden. Hjärnsvullnad kan bero på skador i blod–hjärn-barriären. Viktiga orsaker till skador på barriären kan vara infektioner, våld eller tumörer. När barriären penetreras, till exempel om man gör en biopsi eller vid operarationer i hjärnan kan ett läckage uppstå och orsaka allvarliga inflammationer.
Vid primära maligna hjärntumörer fungerar inte alltid blod-hjärn-barriären som den ska. Det kan uppstå läckage som ger upphov till det ödem. Vid hjärnhinneinflammation upphör också barriären att fungera korrekt. Detta uppträder delvis som en effekt av den immunologiska responsen på inflammationen då antibiotika kan tränga igenom och verka. Hjärnhinneinflammation är en ovanlig sjukdom, som kan bero på virus eller bakterier.
När virus är orsaken till sjukdomen blir den drabbade oftast helt frisk efter några veckor utan någon behandling. Men är hjärnhinneinflammation orsakad av bakterier är en allvarlig sjukdom som behöver snabb sjukhusvård.
De vanligaste symtomen på hjärnhinneinflammation är samma oavsett om det är bakterier eller virus som är grund till sjukdomen. Vanliga symtom kan vara huvudvärk som kommer snabbt och plötsligt. Man kan må illa, få feber, stel i nacken och ökad känslighet för ljud och ljus. Den vanligaste orsaken till sjukdomen är att man får en infektion i kroppen som beror på virus eller bakterier.
Hjärnhinneinflammation kan i ovanliga fall orsakas av reumatiska sjukdomar och i ovanliga fall av pneumokock- eller meningokockbakterier. När hjärnhinneinflammation beror på bakterier är borrelia den vanligaste orsaken. Borrelia smittar bland annat genom att man blir biten av en smittad fästing. Det herpesvirus som är den vanligaste orsaken till herpes i underlivet kan även orsaka hjärnhinneinflammation.
Symtomen hos små barn som får hjärnhinneinflammation kan vara otydliga. På barn under ett år kan fontanellen bli spänd och buktande.
Referenser: Bok: Sand, Olav, Øysten V Sjaastad, Bjålie G. Jan, Haug, Egil 2006. Människokroppen Fysiologi och anatomi. 2: a Upplagan. Stockholm Liber AB sid. 117
Internet:
Nationalencyklopedin, blod–hjärn-barriär. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/blod-hjärn-barriär (hämtad 2019-04-22
Bengt Ljungquist. 2007. Blod-hjärn-barriärens egenskaper.
http://medicinstudent.se/neural/node231.html (hämtat den 22 april 2019)
Maud Cordenius- 2017. 1177 Vårdguiden, nationella redaktionen. Hjärnhinneinflammation. https://www.1177.se/skane/sjukdomar–besvar/infektioner/infektioner-i-hjarna-och-nerver/hjarnhinneinflammation/ (hämtat den 22 april 2019)