Om ateroskleros

Vad är ateroskleros?

Arterioskleros (artärförkalkning, pulsåderförkalkning) orsakar merparten av hjärt–kärlsjukdomarna, framför allt i den industrialiserade världen. Ofta används ordet åderförfettning som alternativ till åderförkalkning. Det drabbar framför allt stora och medelstora artärer, t.ex. aorta, hjärtats kranskärl och de stora ben- och halskärlen.

Aterosklerotiska förändringar leder ofta till försämring av det arteriella blodflödet till vävnaderna, vilket kan leda till kärlkramp i hjärtat och förträngningar i de stora benartärerna. Om man får förträngningar i de stora halskärlen kan man få t.ex. talsvårigheter, synförändringar eller yrsel. Om den aterosklerotiska processen fortskrider finns risk för totalt stopp av blodflödet och det finns risk för blodproppsbildning (trombos) och en infarkt kan uppstå.

Lipiders och trombosers roll i patogenesen av ateroskleros

Lipidrubbningar tillsammans med rökning och högt blodtryck och diabetes är huvudriskfakorer vid ateroskleros. Det är framförallt högt totalkolesterol eller högt LDL-kolesterolet i blodplasman som är det farliga. Aterosklerotiska förändringar leder ofta till försämring av det arteriella blodflödet till vävnaderna, vilket kan leda till kärlkramp i hjärtat och förträngningar i de stora benartärerna.

Ateroskleros kan orsaka intermittent claudication (hälta) eller kallbrand i benen.

Aterosklerotiska förändringar leder ofta till förträngningar, man brukar kalla dessa förträngningar för stenoser. Stenoserna försämrar det arteriella blodflödet till vävnaderna och vid kraftiga förträngningar i de stora benartärerna kan man få fönstertittarsjuka (benartärsjukdom, claudicatio intermittens).

Kritisk ischemi, uppstår när cirkulationen är så nedsatt att syrebrist i extremiteten uppstår även i vila. Då har man smärtor, sår och gangrän (kallbrand) kan utvecklas.

Ateroskleros är den dominerande orsaken till arteriell insufficiens och orsakas av flera olika biologiska orsaker där såväl genetiska faktorer som livsstilsfaktorer spelar en stor roll. En viktig komponent av aterosklerosutvecklingen är inflammation, vilket är bra att förebygga på medicinsk väg. Rökning, höga blodfetter, högt blodtryck och diabetes är de dominerande riskfaktorerna för utveckling av kärlsjukdomar och de ovan nämna besvären.

Som örtterapeut har jag mött människor med ateroskleros, fönstertittarsjukan och högt blodtryck. Det finns flera olika saker man kan göra för sin hälsa för få igång cirkulation, kontakta mig för en örtkonsultation om du vill veta mer.

 

 

 

Referenser:

Dahlström, Ulf, Kechagias, Stergios, Stenke, Leif (2018) Internmedicin, AB Liber, (1022 s) ISBN 978-91-47-11326-2 sid. 62, 65

Internet:

Nationalencyklopedin, ateroskleros. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ateroskleros (hämtad 2019-05-09)

Docent, överläkare Tim Resch. 2018. Kärlkliniken /SUS Malmö. Arteriell insufficiens, kronisk. https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=567 (hämtad den 10 maj 2019)