Forskning visar samband mellan cytokiner och psykisk sjukdom och hur cytokiner kan minska aminosysrorna tyrosin och tryptofan i kroppen. I dagens inlägg ska vi fördjupa oss i detta intressanta ämne.
****Inlägget innehåller samarbetslänkar ****
Vad är cytokiner?
Ursprungligen användes beteckningen cytokiner om proteiner som frisätts från olika typer av celler i vävnad som är skadad, t.ex. på grund av infektion. Proinflammatoriska cytokiner är cytokiner som produceras av immunförsvaret och utsöndras vid bland annat skada, stress eller inflammation. Delar av immunsystemet aktiveras samtidigt som cytokinerna skickar signaler till hjärnan. När den här processen drar igång kan man känna sig hängig.
Ökad mängd cytokiner och psykisk sjukdom
Det är sedan tidigare känt att proinflammatoriska cytokiner också finns i ökad mängd hos människor med psykiska sjukdomar, exempelvis bipolär sjukdom och schizofreni. Halterna av proinflammatoriska cytokiner är även förhöjda hos personer som är deprimerade.
Dopamin är nödvändigt för att hjärnan ska fungera och reglerar sådant som motivation, koordination, minnet och om vi känner oss glada eller ledsna. Intressant forskning visar att det finns fyra särskilda sorters proinflammatoriska cytokiner som alla minskade upptaget av tyrosin. Det är ämnet som, bland andra många saker, just bygger upp dopaminet i kroppen.
L-tyrosin är en mångsidig aminosyra som kan verka både stimulerande och lugnande på samma gång. Det kan låta lite motsägelsefullt men du har säkert någon gång känt dig superstressad och uppe i varv fast ändå trött samtidigt. Tankarna kanske rusar runt i huvudet men du orkar inte ta dig för något. Då kan tyrosin vara bra. Det kan liknas vid adaptogena örter på det sättet.
L-tyrosin är ett försteg till signalsubstanserna dopamin och noradrenalin. De reglerar bland annat koncentrationsförmåga, empati, motivation, självkontroll och sexlust. Tillskott av L-tyrosin kan vara hjälpsamt vid tex mental stress, koncentrationssvårigheter, överstimulans av intryck, ADHD, humörsvängningar, låg motivation och apatisk depression.
Forskning är även gjord på hur cytokiner kan påverka upptaget av tryptofan, ett ämne som bildar serotonin. Tryptofan är en essentiell aminosyra som måste intas via kost eller tillskott eftersom människor inte kan bilda tryptofan i kroppen. Kliniska studier har visat att tillskott av tryptofan förbättrar humöret och bidrar till god sömn. Det är ett förstadium till både signalsubstansen serotonin och vitamin B3 (niacin/nikotinsyra). På den metaboliska vägen till att bli serotonin är den ett förstadium till 5-HTP.
Precis som dopamin är serotonin ett hormon som gör att vi mår bra. Resultatet i tryptofanforskningen blev liknande som vid dopamin – de proinflammatoriska cytokinerna minskade upptaget av tryptofan. Det här är väldigt intressant för det kan hjälpa oss vid behandling av människor med psykiska sjukdomar. Vid psykiska sjukdomar skulle vi kunna mäta halterna av proinflammatoriska cytokiner i blodet och om man kan se att cytokinhalterna är förhöjda skulle man kunna sätta in rätt inflammationsdämpande medicin och på det sättet få patienten att må bättre.
De inflammatoriska cytokinerna bildas inte bara när vi har en infektion, utan ökar vid till exempel rökning, övervikt och sömnbrist. Några studier visar också att nivåerna av cytokiner ökar vid stress. Cytokiner aktiverar i sin tur frisättningen av stresshormonet kortisol, ett ämne som också har associerats med dålig självupplevd hälsa. Det finns även cytokiner som stimulerar bildandet av röda och vita blodkroppar.
Skillnaden mellan äkta hormoner och cytokiner
Cytokiner är små signalmolekyler som frisätts av olika celltyper, huvudsakligen leukocyter, men också andra celltyper som osteoblaster, fibroblaster, periodontalligamentceller och epitelceller. De skiljer sig från äkta hormoner genom att de produceras av ett flertal vävnads- eller celltyper snarare än av specialiserade körtlar. Cytokinerna produceras när de behövs, tex vid en inflammation.
Äkta hormoner produceras kontinuerligt och lagras i endokrina celler medans Cytokiner frigörs från celler som är skadade.
Liksom hormonerna verkar de genom att binda sig till specifika receptorer på målcellerna. Cytokinerna verkar både autokrint, parakrint och som klassiska hormoner genom att transporteras till målcellerna med blodet. Men en annan viktig skillnad är att Cytokinerna skiljer sig från proteinhormonerna genom att de har ett bredare spektrum av målceller.
Interferoner
En grupp cytokiner är Interferoner som produceras av virusinfekterade celler eller av lymfocyter och som hämmar den intracellulära virusförökningen. Interferoner skyddar kroppen mot virusinfektioner.
Hos mig som örtterapeut kan vi prata mer om detta ämne och hur vi kan hjälpa kroppen till bättre hälsa. Välkommen att kontakta mig om du har frågor eller boka tid via boka direkt. Konsultationen sker per telefon. Läs mer om konsultationen här.
Referenser: Bok: Sand Olav, Sjaastad V Oystein, Haug Egil, Bjålie G Jan, (2007) Människokroppen (2nd edition), Liber AB s. 188
Internet:
Hämtat den 11 februari 2019 http://www.tandlakartidningen.se/media/409894/80_83_2.pdf
Hämtat den 11 februari 2019 https://www.forskning.se/2018/03/01/darfor-far-cytokinerna-oss-att-ma-samre/
Hämtat den 11 februari 2019 http://www.tidningenhalsa.se/artiklar/kategori/20120709/sa-maxar-du-din-halsokansla/