Hej.
I dagens inlägg tänker jag fördjupa mig om kroppens nervsystem.
Kroppen fungerar som en helhet trots att den består av en mängd celler av olika typ. Därför måste det finnas en effektiv kommunikation mellan cellerna. Det mesta av kommunikationen sker med hjälp av nervsystemet och det endokrina systemet. Det är det endokrina systemet och nervsystemet som står för den mesta av kommunikationen. Nervsystemets uppgift är att ta emot och att förmedla signaler från och till kroppens olika delar. Det gör att kroppens olika delar kan samarbeta. Nervsystemet styr också våra sinnen och gör att vi kan minnas saker.
Nervceller kan ta emot och skicka signaler. Signalen sprids i nervcellen och vidare ut till nervtrådarna. Sedan fortsätter signalen att spridas till andra celler. En nervcell kan ha kontakt med mer än tusen andra nervceller. En nervcell kan också kontaktas av ytterligare tusen andra celler. På så sätt bildas ett nätverk av celler.
Något som skiljer nervcellerna från andra celler är att de har trådliknande utskott. Varje nervcell har en lång nervtråd som kallas axon. Axonerna leder signaler ut från nervcellen. Nervcellen har också flera kortare nervtrådar som kallas dendriter. Dendriterna leder signaler in till cellen. Med hjälp av nervtrådarna har cellerna kontakt med andra nervceller, muskler eller körtlar.
Nervsystemet består av två huvuddelar, det centrala nervsystemet och det perifera nervsystemet.
Centrala nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen.
Perifera nervsystemet består av en rad nerver som parvis utgår från ryggmärgen och de nedersta delarna av hjärna.
Axonerna i nerverna står i kontakt med kroppens sinnesceller, muskelceller eller körtlar.
Det perifera nervsystemet delas in i tre underavdelningar;
- Sensoriska nervsystemet– förmedlar information från sinnescellerna
- Somatiska nervsystemet– styr skelettmusklerna
- Autonoma nervsystemet– styr hjärtat, glatt muskulatur och körtlar.
Det autonoma nervsystemet delas i sin tur in i;
-Sympatiska nervsystemet
-Parasympatiska nervsystemet
Nervcellerna i det perifera nervsystemet kan delas in i
Sensoriska nervceller
Motoriska nervceller
De sensoriska nervcellerna skickar nervimpulser till ryggmärgen och hjärnan från sinnesceller som registrerar tillståndet i och utanför kroppen.
Dessa cellers axoner kallas också afferenta, innåtledande nervfibrer och de sensoriska nervcellernas cellkroppar ligger ansamlade, i ganglier, precis utanför centrala nervsystemet.
De motoriska nervcellerna förmedlar nervimpulser från hjärnan och ryggmärgen till målceller i olika organ, och dessa organ som är styrda av dessa celler kallas effektorgan. De motoriska axonerna kallas efferenta (utåtledande) nervfibrer.
Sensorisk information som skickas till centrala nervsystemet kan leda till automatiska reaktioner, det som vi känner till som reflexer.
Reflexcentra eller samordnade centra ligger huvudsakligen i ryggmärgen och i de nedre delarna av hjärnan (hjärnstammen).
Perifera nervsystemet är relativt enkelt uppbyggt medan centrala nervsystemet består av ett komplicerat nätverk av sammankopplade nervceller.
I storhjärnans bark och lillhjärnans bark finns det cirka 120 miljarder nervceller, som skickar visare information till fler än 100 andra nervceller. Kopplingarna är i princip oändliga. Signalerna som når hjärnan bearbetas och tolkas. Hjärnan gör oss därmed medvetna om vad vi upplever. Hjärnan skickar också ut signaler om hur kroppen ska reagera på upplevelsen.
Ryggmärgen och hjärnan består av nervceller och nervtrådar som kallas grå och vit substans. I den grå substansen finns nervcellernas cellkroppar. Den vita substansen innehåller nervtrådar omgivna av stödjeceller, så kallade gliaceller. Nervtrådarna skickar vidare nervsignaler. I hjärnan ligger den grå och vita substansen skyddad innanför skallbenet. Ryggmärgen ligger skyddad i ryggradens kotor.
Nervsystemets uppdelning i underavdelningar betyder inte att de olika delarna är åtskilda enheter som arbetar oberoende av varandra utan tvärt om, hela vårt nervsystem delar samarbetar för att lösa olika uppgifter.
Referenser: Bok: Sand, Olav, Øysten V Sjaastad, Bjålie G. Jan, Haug, Egil 2006. Människokroppen Fysiologi och anatomi. 2: a Upplagan. Stockholm Liber AB sid. 102–107
Internet:
Johanna Brydolf, 1177 Vårdguiden, nationella redaktionen. 2019. https://www.1177.se/Gotland/liv–halsa/sa-fungerar-kroppen/hjarna-ryggmarg-och-nerver/ (hämtat den 15 april 2019)