Lymfans funktion
Lymfsystemet är viktigt för att kroppen ska kunna försvara sig mot infektioner av olika slag. Systemet består dels av så kallade lymfatiska organ vilka bildar speciella celler som deltar i försvaret mot infektioner, dels av ett nätverk av lymfkärl som transporterar en vätska som kallas lymfa.
Lymfsystemet ansvarar inte bara mot infektioner utan även genom att direkt ta hand om bakterier och granulocyter med deras innehåll (bl.a. bakterier och bakteriegifter). Lymfsystemets filterfunktion tar hand om främmande ämnen som kommer in i våra kroppar. Exempel om vi andas in sot så förs soten från lungorna av lymfan.
Lymfan består av överskottsvätska som finns mellan cellerna och som har blivit utpressat i början av blodomloppets kapillärer. En del av vätskan sugs upp igen av kapillärerna, och en annan del sugs upp av lymfkärlen och bildar det vi kallar för lymfan. Lymfan innehåller även proteiner och vita blodkroppar som är viktiga för oss. Under ett dygn bildas 2–4 liter lymfa. De minsta lymfkärlen kallas lymfkapillärer. De börjar ute i vävnaderna mellan cellerna utan att ha kontakt med något annat kärl. De små lymfkärlen går ihop med andra små lymfkärl och bildar allt större kärl. De större lymfkärlen går i riktning mot bröstkorgen och passerar på sin väg genom flera lymfkörtlar. Vid passagen tillförs lymfvätskan lymfocyter och plasmaceller, samtidigt som bakterier och andra skadliga partiklar oskadliggörs. Lymfkärl är uppbyggda på ungefär samma sätt som vener, men de har tunnare väggar för att lymfan lätt ska kunna sugas upp från den omgivande vätskan i vävnaderna. Precis som vener har de större lymfkärlen klaffar för att lymfan bara ska kunna transporteras i en riktning. Muskelsammandragningar i armarna och benen pumpar lymfan framåt mot den plats i bröstkorgen där lymfan töms i blodet.
Under ett dygn filtreras kapillärerna i hela kroppen (förutom njurarna) omkring 4 liter mer vätska än vad som absorberas. Det är lymfkärlssystemet uppgift att ta hand om detta vätskeöverskott, som man kallar för lymfan, och transportera tillbaka det till cirkulationssystemet. Detta förlopp kallar man för lymfdränage. Läs mer i länkarna om lymfdränerande behandlingar så som ansiktsmassage eller gua sha .
Lymfkärlssystemet börjar som ett stort, kraftig förgrenat nätverk av lymfkapillärer som är uppbyggt av endotelceller. Proteiner har lätt att passera genom dessa lymfkapillärer. Lymfkapillärerna övergår allt eftersom i större lymfkärl som är uppbyggda på liknande sätt som vener är uppbyggda men med tunnare väggar.
De större lymfkärlen passerar genom lymfkörtlar som har två huvudfunktioner.
För det första har lymfkörlarna ett stort antal makrofager som hjälper till att avlägsna och oskadliggöra mikroorganismer och att förhindrar dessa från att sprida sig till resten av kroppen. För det andra innehåller lymfkörtlarna en stor mängd lymfocyter som är en viktig del i det specifika immunförsvaret.
Lymfkärlen följer i stort sett blodkärlens förlopp för att slutligen samlas i två huvudkärl;
- Ductus lymphaticus dexter, som samlar lymfa från huvudet och höger kroppshalva ovanför diafragma
- Ductus thoracicus, vars uppgift är att samla lymfa från resten av kroppen
Båda huvudlymfkärlen mynnar sedan ut i stora vener i övergången mellan halsen och brösthålan. Lymfkörtlarna ovan nämnda är små, bönformade och vanligen är mellan 1 och 10 mm i diameter. I våra kroppar brukar det finnas mellan 500 – 1000 lymfkörtlar i kroppen och de flesta är samlade i grupper.
I kroppen finns det två typer av lymfdränage, ett ytligt och ett djupt lymfdränage.
Lymfdränaget från huden och underhuden kallas man för ett ytligt lymfdränage.
Dränaget sker via lymfkörtlarna som kan indelas i tre huvudgrupper;
- De ytliga lymfkörtlar belägna på halsen som tar emot lymfa från huvudet
- Lymfkörtlar placerade i armhålan som dränerar armen och bålen ovanför naveln
- Lymfkörtlar i ljumsken som dränerar de nedre extremiteterna och bålen nedanför naveln
Många lymfkörtlar kan man både känna och även ibland se från hudytan, särskilt om de är förstorade efter en skada eller infektion eller om cancerceller har spridit sig och bildat nya tumörer i lymfkörtlarna. Som ett exempel kan både skador i benen och även vissa könssjukdomar ge svullna lymfkörtlar i ljumsken.
Som örtterapeut har jag mött en del människor med lymfproblem som trögt lymfsystem. Det finns flera olika saker man kan göra för att få igång flödet i sitt lymfsystem, exempelvis via andning, rörelser och örter. Svullen i ansiktet? Påsar under ögonen? Det kan bero på trögt lymfsystem. Läs gärna mer om min ansiktsbehandling med lymfdränerande effekter här, Facial gua sha
Övriga behandlingar som kan vara väldigt välgörande för lymfan är kroppsguasha och koppning.
Referenser:
Sand Olav, Sjaastad V Oystein, Haug Egil, Bjålie G Jan, (2007) Människokroppen (2nd edition), Liber AB s. 295–296, 384–387
Internet:
Johanna Brydolf- 2005. 1177 Vårdguiden, nationella redaktionen. Lymfsystem. https://www.1177.se/Dalarna/Tema/Kroppen/Immunforsvaret/Lymfsystemet/ (hämtat den 9 maj 2019)
Nationalencyklopedin, lymfsystem. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/lymfsystem(hämtad 2019-05-09)