Bakterier är mikroskopiskt små, encelliga organismer utan cellkärna. Många bakterier förökar sig genom enkel celldelning, där en modercell ger upphov till två identiska dotterceller. Det kallas för binär fission, vilket betyder att den helt enkelt delar upp sig till två nya bakterier efter att ha växt till sig och fördubblat sitt DNA.
Andra bakterier har ett annat förökningsförlopp som t.ex. knoppning. Då växer den nya cellen gradvis ut som en knopp från modercellen, förminskningsdelning, där modercellen delas i många mindre celler som slutligen sprids.
Det kan även ske en födsel av en ny liten bakterie från en mynning i cellen, vilket förekommer hos jättebakterien Epulopiʹscium fishelsoʹni.Bakterier kan även byta plasmider med varandra för att få tag på nya egenskaper. Den tid det tar för en bakterie att dela sig kallas man för generationstid. Generationstiden varierar mycket, allt från 10 min till flera timmar eller dygn beroende på förhållanden som råder för bakterierna.
Här kommer några faktorer som påverkar bakteries förökningen
- Hur deras tillgång till näring ser ut
- Lämplig vattenhalt/vattenaktivitet
- temperatur
- surhetsgrad (pH)
- Tillgången till syre för vissa typer, syrefri miljö för andra, medan en tredje kategori förökar sig i båda miljöerna, om än med olika hastighet
- Salt och socker mm.
Bakterier har som grupp en otrolig anpassningsförmåga och förmår producera och konsumera nästan alla naturligt förekommande organiska, och många oorganiska, föreningar. Bakterier delar sig väldigt snabbt jämfört med eukaryota celler (ned till 30 minuter per delning för vissa arter. De flesta bakterier omges av en cellvägg och det är cellväggen som ger bakterierna deras form. Cellväggen bidrar till att skydda cellen mot yttre påfrestningar i form av mekanisk skada eller kemisk nedbrytning.
Bakteriers arvsmassa består av en ringsluten DNA-molekyl.
Bakterier har ingen sexuell fortplantning (att en moders och en faders arvsmassa blandas). I stället utnyttjar bakterier konjugation, transformation eller transduktion för att blanda in ny arvsmassa i sin egen. På så vis får bakterierna en mycket stor variation i egenskaper. De är dessa överföringar av en eller flera gener som möjliggör för bakterier som inte nödvändigtvis är av samma art att byta genetisk information mellan varandra. De är därför de kan snabbt anpassa sig.
Ett exempel på detta är sjukhussjukan. Det officiella namnet på bakterierna är meticillinresistenta Staphylococcus aureus (mrsa) och de är de som orsakar sjukan. Som namnet antyder är de motståndskraftiga mot de flesta antibiotika som finns.
Staphylococcus aureus tillhör människans normala flora av bakterier. De flesta barn och vuxna är periodvis bärare av dessa bakterier, vanligen i näsan, men även på andra slemhinnor och på huden. Det är dock denna bakterie, Staphylococcus aureus, som är den vanligaste orsaken till variga sårinfektioner eller bölder. MRSA är ett stort vårdhygieniskt problem runt om i världen. MRSA sprids genom kontaktsmitta. Om man inte har iriskfaktorer som kroniska sår eller eksem blir man vanligtvis bara tillfällig bärare av MRSA. Då har man normalt inga symtom och man gör sig av med bakterien så småningom.
Men MRSA kan orsaka allvarliga tillstånd till exempel vid sårinfektioner efter operation eller infektion av främmande material inne i kroppen (proteser med mera). När man får infektioner I med bakterieväxt i blodet eller på hjärtklaffar är det mycket allvarligt och risk för hög dödlighet.
Bakteriernas snabba förökning, stora individantal och förmåga till omkombination av sin arvsmassa ger dem möjlighet att snabbt och effektivt anpassa sig till de mest skilda miljöer.
Immunförsvaret har tre huvudfunktioner:
Det skyddar kroppen mot sjukdomsframkallande mikroorganismer. Immunförsvaret angriper också kroppsfrämmande molekyler.
Det eliminerar skadade och döda celler och vävnader.
Det angriper och eliminerar cancerceller.
Som örtterapeut kan jag ge tips och råd på hur man på ett naturligt sätt kan höja sitt eget immunförsvar. Vill du läsa mer om örtmedicin, kan läsa mera här
Referenser Internet:
Hämtat den 19 januari 2019 https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/bakterier
Hämtat den 19 januari 2019 https://www.naturvetenskap.org/biologi/gymnasiebiologi/cellbiologi/bakterier/
Hämtat den 19 januari 2019 https://www.lund.se/globalassets/lund.se/foretagare/tillstand-regler-och-tillsyn/livsmedelsverksamheter/ditt-ansvar-som-livsmedelsforetagare/livsmedelshygien/mikroorganismer-i-mat—las-mer-om-bakterier-virus-och-svampar.pdf
Hämtat den 19 januari 2019 https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/meticillinresistenta-gula-stafylokocker-mrsa/