Stress är ett begrepp som används på flera sätt. Stress är en del av vår vardag – alla blir stressade någon gång. Det händer när vi är i situationer som kräver något extra och kroppen behöver mobilisera kraft och energi.
När vi ställs inför en utmaning, det kan gälla såväl jobbet som privat, kan stress göra att vi fokuserar och presterar bättre. Den är med andra ord nödvändig för att vi ska kunna göra det där lilla extra. Men om stressen pågår länge kan kroppen ta skada. Därför är det viktigt med återhämtning och vila.
Stressreaktionen har gjort att vi överlevt i tusentals år. Förr i tiden hjälpte den oss framför allt i situationer som krävde fysisk aktivitet som svar på en hotfull situation. Hjärnan och kroppen ställde in sig på att kämpa emot hotet eller fly ifrån det och stressreaktionen brukar kallas kamp- flyktreaktionen. Kroppen reagerar på samma sätt i dag trots att vi sällan behöver mobilisera fysiska krafter för att hantera stress. I denna text används ordet stress i betydelse påfrestning som förändrar eller hotar att förändra kroppens inre miljö. Stress kan bero på faktorer i miljön utanför kroppen. Det kan vara kyla, långvarig ansträngning och fysiska skador, eller på inre förhållanden som sjukdom, smärta och psykiska påfrestningar.
Det finns en rad gemensamma drag i kroppens reaktioner på stress. När hjärnan tolkar en situation som hotfull larmas det sympatiska nervsystemet blixtsnabbt. Det sympatiska nervsystemet är en del av det autonoma nervsystemet som styr andningen, blodtryck och puls, sådant som vi inte kan påverka med vår vilja. I alla stressituationer ökar kortisolutsöndringen.
Ökningen stimuleras från det centrala nervsystemet genom hypotalamus som genom att öka produktionen av ACTH-RH stimulerar ACTH-utsöndringen från hypofysens framlob.
Kortisol har bland många effekter att det höjer plasmakoncentrationen av glukos.
En annan typisk reaktion på stress är att den sympatiska delen av autonoma nervsystemet aktiveras vilket leder till ökad adrenalinutsöndring från binjuremärgen.
Den höjda plasmakoncentrationen av adrenalin leder också till höjd koncentration av glukos och denna höjning av glukoskoncentrationen i plasma bidrar till att säkra näringstillförseln i hjärnan. I stressituationer ökar också plasmakoncentrationen av många andra hormoner bland annat prolaktin och tyreoideahormoner när man stressat länge vilket påverka sköldkörteln negativt.
I och med stressen så hamnar kroppens hormoner i obalans och symptom som problem med magen och matsmältningen, bukfetma, viktuppgång, trötthet, mindre sexlust, humörsvängningar, sömnstörningar och infertilitet kan dyka upp. Kroppen stänger ner flera funktioner, speciellt prioriterar kroppen bort möjligheten till reproduktion.
Stressen påverkar ofta även serotoninnivåerna som minskar då stressen blir för långvarig.
Binjurarna utsöndrar många olika hormoner bland annat DHEA, adrenalin, progesteron, testosteron och kortisol. Binjurarna är ofta de organ som först blir påverkade av stressen och från början brukar de utsöndra för mycket kortisol. Kortisol är som nämnt tidigare ett stresshormon som normalt frisätts när vi äter saker som ökar vårt blodsocker, men det ska också frisättas när vi tränar och när vi ska vakna på morgonen. Kortisol ser också till att hålla nere inflammationer och styr tarmens rörelser. Stressen påverkar ofta även serotoninnivåerna som minskar då stressen blir för långvarig. Och vid långvarig stress så får vi till slut låga värden av kortisol. Då brukar vi ha svårt att vakna, känna oss morgontrötta, trötta på eftermiddagen men kan vara kvällspigga. Vi har sämre förmåga att klara av inflammationer, och om inflammation uppstår i kroppen, så behövs kortisol tillföras utifrån som kortison, då vi inte klarar att frisätta tillräckligt mycket på egen hand. Stress har med andra ord en stor hormonell påverkan i vår kropp.
Hos mig som örtterapeut kan vi prata mer om detta ämne och om vi kan hjälpa kroppen till bättre hälsa.
Läs mer om konsultationen här.
Referenser:
Bok: Sand Olav, Sjaastad V Oystein, Haug Egil, Bjålie G Jan, (2007) Människokroppen (2nd edition), Liber AB s. 202–205, 434
Internet: Hämtat den 10 februari 2019 https://werlabs.se/halsokontroll/kortisol
Martina Johansson, författare. 2017. Kurera- hormonella obalanser på grund av stress. https://kurera.se/martina-johansson-kvinnor-har-mer-stressfaktorer-an-man/ (hämtat den 2 april 2019)
Redaktionen på Hjärnfonden. 2017. Psykisk ohälsa och stress. https://www.hjarnfonden.se/2017/12/vad-ar-stress-och-vad-hander-i-kroppen-nar-vi-stressar/ (hämtat den 2 april 2019)