Vad är förstoppning? Varför får man förstoppning och vad kan du göra åt det?
20% av svenskar lider av en förstoppad och hård tarm.
En trög mage kan bero på många olika saker som oregelbundna matvanor och för lite vätska och motion. Att tömma tarmen 3 gånger i veckan till 3 gånger om dagen anses som normalt. Om man endast bajsar 3 gånger i veckan så kommer det regelbundet att samlas upp 2 dygns måltider i tarmen. I den varma och fuktiga miljön börjar maten lätt att jäsa och förruttna desto längre det ligger där. Då finns en risk att det bildas ämnen som i längden kan irritera tarmen eller påverka vår viktiga tarmflora negativt. Istället för att bara se till vad som är normalt bör man se till vad som är optimalt. Särskilt när man har återkommande besvär och vill att mage och tarm ska fungera på topp.
Vitt ris är förstoppande och brukar faktist rekommenderas vid akut diarré. Kaffe kan sätta fart på tarmen – men kan också framkalla förstoppning. Svart te, alkohol och bananer kan också verka förstoppande.
Linfrö, psylliumfrö, chiafrön är fiberirika frön som är bra att ta i vatten, gärna varje dag för att hålla tarmen i form.
Vill du läsa mer om magsäckens tömning, tunntarm och tjocktarm hittar du mer information nedan.
Vad bestämmer magsäckens tömningshastighet?
Magsäckens tömningshastighet är beroende av födans energitäthet så att magsäcken töms långsammare när maginnehållet är koncentrerat.
Kontraktionernas styrka – vid intag av vätska, som vatten eller mjölk, ökar tömningshastigheten i takt med magsäckens volym. Matpartiklarnas storlek har också betydelse. Ju större partiklar desto lägre tömningshastighet och vice versa.
Matspjälkningen påverkas även till stor del av olika hormoner. Hormonerna reglerar bla magsäckens tömningshastighet samt tillverkningen av de enzymer som behövs för att bryta ner maten. Även surhetsgraden i både magsäcken och tarmen påverkas av hormoner. En del hormoner påverkar även hur mycket man äter. Det här beror på att vissa hormoner kan påverka både aptiten samt mättnadskänslan.
Det som påverkar mest magsäckens tömning är förhållandet till doudeum. De har en hämmande effekt på magsäckstömningen. Dessa är vidgning av duodenum, sänkning av pH-värdet, hög fetthalt, hög koncentration av peptider, (nerbrytning av proteiner) och hög osmolaritet.
Musklerna som omsluter magsäcken knådar maten i magsäckens slemhinna och bildar magsaft som innehåller saltsyra. I den sura miljön kan enzymer från magsaften bryta ned proteiner till kortare kedjor av aminosyror (polypeptider) och kolhydrater till disackarider.
Den största delen av födans kemiska nerbrytning sker med hjälp av bukspott från bukspottkörteln och gallan från levern som utsöndras i tolvfingertarmen. Gallan finfördelar fettet till små kulor som lättare kan angripas av enzymer från bukspottkörteln och spjälkas till glycerol och fettsyror. Andra enzymer i bukspottet fortsätter det arbete som påbörjades i munhålan och i magsäcken med att bryta ner stärkelse och proteiner till mindre delar. Eftersom bukspott också innehåller bikarbonat är miljön här basisk.
Varje dag tar tunntarmen emot sex till sju liter vätska. Det är dels mat och vätska som vi ätit och druckit, dels vätskor som tillförts i mag-tarmkanalen, det vill säga saliv, magsaft, galla och bukspott.
I tunntarmens väggar finns körtlar som producerar ytterligare enzymer. Med hjälp av dessa fortsätter sönderdelningen av proteiner, kolhydrater och fetter. Tunntarmen är 3-4 meter låg. Födan är nu löst i tarmsaften och det är här som näringsämnena bl.a. aminosyrorna, enklare sockerarter, fettsyror tillsammans med vatten, tas upp i blodet. Det som är kvar av tarminnehållet lämnar tunntarmen efter tre till fem timmar. Det är nödvändigt att passagen genom tunntarmen tar ganska lång tid eftersom alla viktiga näringsämnen ska hinna sugas upp.
Tjocktarmen är en direkt fortsättning av tunntarmen. Den är nästan en och en halv meter lång och dubbelt så tjock som tunntarmen.Tjocktarmen tar emot en till två liter nedbrytningsprodukter varje dygn, och de stannar i tjocktarmen tre till tio timmar. De transporteras neråt i tarmen med hjälp av vågrörelser som uppstår när tarmens muskulatur dras samman.
Kontraktionerna är peristaltik (sammandragande). Peristaltiska muskelrörelser är en beteckning på muskelsammandragning som sker på ett rytmiskt sätt.Tiden det tar för mat att passera genom mag-tarmkanalen är beroende av ett flertal faktorer, men grovt skattat kommer efter 2,5 till 3 timmar efter en måltid ungefär 50% av maginnehållet att ha tömts till tunntarmen och efter 4 till 5 timmar är magen helt tom. Detta innebär att det tar lika lång tid för tunntarmen att tömmas, 50% på 2,5 till 3 timmar. Passagen genom tjocktarmen kan ta så lång tid som 30 till 40 timmar. Kontraktionernas styrka påverkar hastigheten av tömningen.
Referenser: Bok: Sand Olav, Sjaastad V Oystein, Haug Egil, Bjålie G Jan, (2007) Människokroppen (2nd edition), Liber AB s. 398–399
Referenser: Internet:
Bild och information hämtat den 1 mars 2019 https://www.1177.se/Dalarna/Tema/Kroppen/Matsmaltning-och-urinvagar/Matsmaltningsorganen/
Hämtat den 27 februari 2019 https://sv.wikipedia.org/wiki/Peristaltik
Hämtat den 1 mars 2019 http://halsodjungeln.com/sv/vad-paverkar-egentligen-matspjalkningen/