Diafragman; vår viktigaste inandningsmuskel.

De viktigaste av bröstkorgens egna muskler är mellangärdet, diafragma, och de yttre och inre interkostalmusklerna. Spänd diafragma gör att luften sugs in. Avslappnad diafragma gör att luften trycks ut.
Diafragman är en platta av muskulatur och fibrös bindväv som skiljer brösthålan och bukhålan åt. Ovanför diafragman sitter hjärtat och lungorna.

Diafragman är täckt av en fascia som är väldigt hårt bunden till diafragman. Fascian har kollagena fibrer som ökar resistansen och minskar rörelsen av diafragman under ventilation, samt elastiska fibrer som ökar kraften hos diafragmans kontraktion.

Dess placering är från de övre lumbalkotorna och från insidan av de sex nedersta revbenen samt bröstbensspetsen. Musklerna bildar en kupol som går in i brösthålan. Precis under diafragman finns levern och magsäcken.

Diafragman är vår viktigaste inandningsmuskel. Deras viktigaste funktion är att stärka bröstkorgen och förhindra att vävnaden mellan revbenen sugs in när diafragman kontraheras och trycket i brösthålan sjunker.

Förutom vid andning används mellangärdet även när vi kräks, när vi kissar och när vid exkrementering.  Oönskade reflexsammandragningar i mellangärdet leder till hicka. Diafragman är även viktig för kroppens posturala funktion samt en viktig muskel för att förhindra reflux tillbaka i matstrupen.

Så länge som kroppen vilar så står diafragmans arbete för 60–75 % av ventilationen. När diafragman dras ihop ökar brösthålans volym och trycket i bukhålan så att inälvorna i kroppen pressas mot den främre bukväggen. När man andas in normalt arbetar bröstkorgens muskulatur för att hjälpa till att höja bröstkorgen. Om vi behöver andas kraftigare och snabbare, som vid ansträngning, aktiveras även muskler i halsen och skuldrorna.

När vi andas normalt, när magen rör sig upp och ner vid varje andetag, så har vi en normal funktionalitet i diafragman, men ofta vid hög fysisk belastning eller vid stress andas vi högt upp och använder revbensmuskulaturen och halsmuskulaturen för att andas. Detta sätt att andas, stressandning påverkar kroppen på flera sätt, dels genom att den minskar den posturala funktionen som diafragman har och det limbiska systemet påverkas. ”En kraftigt fasciliterad diafragma kan göra så att inga eller få nervimpulser från motorkontrollcentrum når fram till övriga posturala muskler, vilket leder till en kraftigt ökad risk för skador och smärta i och med att ingen stabilitet finns i kroppen.”

Hämtat den 10 januari 2019 https://naprapat.net/om-diafragman-mycket-mer-bara-andning/

Här presenteras symptom eller besvär som kan tyda på dysfunktion hos diafragman:

  • ”Smärta i ländryggen och nacke
  • Mag-/tarmbesvär t ex magkatarr
  • Astma och smärta i brösthålan vid löpning
  • Halsbränna
  • Sura uppstötningar
  • Synbar pulshöjning i magen vid andning
  • Kram runt revbensbågarna”

Hämtat den 10 januari 2019 https://naprapat.net/om-diafragman-mycket-mer-bara-andning/

Diafragmabråck sker om öppningen i mellangärdet blir förstorad och en del av magsäcken tryckas upp i bröstkorgen för att slutligen hamna ovanför mellangärdet.

Om man använder ordet matstrupsbråck syftar man på samma sak. Diafragmabråck är inte ovanliga. Risken för att ett bråck ska bildas ökar med stigande ålder och övervikt. Diafragmabråck uppkommer ibland under graviditet. Misstänker man ett diafragmabråck ställs diagnosen lättast med hjälp av en gastropskopiundersökning. Vid diafragmabråck blir slutarmuskeln i matstrupens nedersta del ofta svag och surt magsäcksinnehåll kan då komma upp i matstrupen. Ofta har personen halsbränna och sura uppstötningar. Det sura maginnehållet irriterar matstrupens slemhinna och ökar risken för ärrbildning och matstrupscancer.

I min behandling Gua Sha kan man på ett bra sätt massera runt diafragman. Läs mer om behandligen här.

Referenser:

Bok: Sand Olav, Sjaastad V Oystein, Haug Egil, Bjålie G Jan, (2007) Människokroppen (2nd edition), Liber AB s. 257, 363,364

Internet:

Hämtat den 10 januari 2019 https://sv.wikipedia.org/wiki/Mellang%C3%A4rde

Hämtat den 10 januari 2019 https://www.1177.se/Jonkopings-lan/Tema/Ryggmargsskada/Kroppens-funktioner/Andning—cirkulation/

Hämtat den 10 januari 2019 https://naprapat.net/om-diafragman-mycket-mer-bara-andning/

Hämtat den 10 januari 2019 https://svenska.yle.fi/artikel/2011/05/31/diafragmabrack