I kroppen finns särskilda immunceller som bildar ämnen som skyddar människan mot infektioner. Dessa ämnen kallas för antikroppar. Deras huvuduppgift är att skydda kroppen mot mikrober, som bakterier och virus. Antikroppar kan mätas med blodprover. Inom den västerländska medicinen anser man att autoimmuna sjukdomar uppstår till följd av att kroppen börjar producera antikroppar mot specifika delar av kroppens egen vävnad. Immunförsvaret angriper den egna vävnaden.
Sjukdomen uppstår då normala kroppsproteiner fått antigena egenskaper genom att de bildar kemikalier. Dessa kan utlösa autoimmuna sjukdomar. Kroppen kan även bli angripen av antigena bakterier som är mycket lika det kroppsegna proteinet. Men i de flesta fall vet forskare inte säkert hur och varför autoimmuna sjukdomar uppstår och många verksamma inom den alternativmedicinska vården anser att det kan vara andra bakomliggande orsaker än ovan nämnda som gör att autoimmuna sjukdomar uppstår.
Vad man säkert vet är att en del av dessa sjukdomar är vanligare i vissa familjer, något som tyder på att de kan vara ärftliga. Samtidigt vet man att inte alla i släkten får sjukdomen, något som kan tyda på att det behövs en yttre faktor från miljön för att utlösa sjukdomen. Sjukdomen är vanligare hos äldre personer, något som vissa forskare tror har ett samband med kvaliteten på äldre människors immunsystem.
”Det finns en mängd sjukdomar som är av autoimmun karaktär, nedan följer en lista med några av dem:
- Addisons sjukdom
- Hemolytisk anemi
- Perniciös anemi
- Systemisk lupus erythematosus
- Reumatoid artrit
- Celiaki
- Myastenia gravis”
Hämtat den 20 januari 2019 https://medibas.se/handboken/kliniska-kapitel/reumatologi/patientinformation/diverse/autoimmuna-sjukdomar/
Symtomen kommer från det eller de organ som får sjukdomen. Vid exempelvis hemolytisk anemi skapar kroppen exempelvis antikroppar mot kroppens röda blodkroppar, något som gör att dessa bryts ned. Konsekvensen blir att symtomen yttrar sig som blodbrist.
Celiaki- glutenintolerans
Vid den autoimmuna sjukdomen celiaki- glutenintolerans, tål man inte proteinet gluten som finns bland annat i vete, råg och korn. Gluten gör så att tunntarmen blir inflammerad och att tarmluddet förstörs. Tarmluddet finns på tarmens insida och suger upp näring från maten. När tarmluddet försvinner får kroppen allt svårare att ta upp och behålla de näringsämnen som finns i maten. Det är framför allt den första delen av tunntarmen, där bland annat järn och kalk tas upp, som blir inflammerad. Den skadade tarmen påverkar även andra organ som är viktiga för matsmältningen.
De vanligaste symtomen vid obehandlad glutenintolerans är diarré, gaser i magen, trötthet och viktnedgång. Intoleransen mot gluten är livslånga, men besvären går oftast över när man utesluter gluten ur sin kost. Man kan bli glutenintolerant både som barn och som vuxen. Andra symptom på glutenintolerans, inte lite kända som de direkt magrelaterade symptomen ör att man kan ha svårt att få barn om man är glutenintolerant, likaså kan man känna sig trött och nedstämd.
Glutenintolerans kan leda till benskörhet, det vill säga att skelettet blir skörare.
Vid Reumatoid artrit, en annan autoimmun sjukdom, får man stela och ömma leder. Stelheten brukar vara värst på morgonen eller efter att man har varit stilla en längre stund. Ledgångsreumatism omfattar inte bara lederna utan är en sjukdom som kan påverka hela kroppen, man kan till exempel få inflammation i organ som lungsäcken, hjärtsäcken, ögonen, eller blodkärlen. Sjukdomen varierar mycket från person till person och ger olika mycket besvär i perioder. På min mottagning som örtterapeut kommer en del kunder till mig med olika autoimmuna sjukdomar, i bland med stora besvär som påverkar deras livskalitet. Med hjälp av rätta örter och kosttillskott och näring, kost- och levnadsändringar kan det vara möjligt att uppnå bättre hälsa. Här kan du läsa mer om örtterapi och du kan boka din konsultation här.
Referenser: Bok: Sand Olav, Sjaastad V Oystein, Haug Egil, Bjålie G Jan, (2007) Människokroppen (2nd edition), Liber AB s. 340
Internet:
Hämtat den 20 januari 2019 https://medibas.se/handboken/kliniska-kapitel/reumatologi/patientinformation/diverse/autoimmuna-sjukdomar/
Hämtat den 20 januari 2019 https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Stall-en-anonym-fraga/Fragor/Vad-betyder-autoimmun-sjukdom/
Hämtat den 20 januari 2019 https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Glutenintolerans/
Hämtat den 20 januari 2019 https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Ledgangsreumatism/